Nu är jag hemma i Sverige efter att ha varit 15 månader i Kamerun. Lite lustigt att komma hem till kalla, snöiga Sverige och att man känner igen platser, lukter och smaker. Det går nog inte glömma smaken av lussebullar och pepparkakor så lätt :) Roligast av allt är nog dock att få träffa nära och kära igen....

Jag har ju inte skrivit här på bloggen på länge... desto mer har jag egentligen att berätta. Men att fylla ut detta blogginlägg med ord som beskriver vad jag varit med om senaste månaderna blir lite långt och svårt... så här är en liten kort film med bilder från Bafumen, vänner, pastorer och lärare som varit med mig i arbetet det senaste året. Utan deras hjälp och stöd tillsammans med era böner hade detta äventyr aldrig blivit verkligt. Stort tack till er alla!

Hej oh hå va tiden gått fort

För exakt ett år sedan anlände jag till Bamenda, till ett tomt rum med endast två madrasser staplade på varandra som säng. Idag ser mitt rum lite annorlunda ut, lite hemtrevligt har jag hunnit få det. Så under de senaste månaderna har jag rest och rest och åter rest... jag trivs ju med att resa, träffa nya människor och gamla och goda vänner. Men det är skönt att vara stilla och hinna med det man ska. Det är först den här veckan jag fått tid att skriva på min sista del av rapporten jag ska skriva färdigt innan jag åker hem. Rapporten om Mmen språkets substantiv och verb. Jag minns ett ord från en vän förra året, när jag lite rädd och orolig tänkte på alla utmaningar jag skulle möta här, sa hon... Gud kommer ge dig svaret när du behöver det. Och det har bevisat sig så sant. Gud har gett mig så många svar jag aldrig trodde jag skulle kunna hitta. Svar på frågor om tempus och toner inom verben. I Mmen finns tex en ton skillnad mellan om man säger att något ska hända imorgon eller idag e.g. med låg ton, m nə̀ kiŋ ' Jag ska stänga (idag)' men med hög ton, m nə kiŋ 'jag ska stänga (imorgon)'. Även om man inte hinner analysera allt man vill och önskar så är det roligt för varje liten detalj man upptäcker om ett språk. Det är som att gå på en upptäcksfärd utan slut. Nu får jag försöka se hur jag bäst kan hjälpa Mmen talarna att skriva sitt språk med alla dessa nyanser i språket.... Oavsett hur mycket jag hinner med under de närmaste månaderna så finns det mer analys och insikt i Mmen språket än tidigare... ungefär som mitt rum som nu har mer möbler, nyanser och färger än när jag först anlände.

Tonmelodier

Surf	CVS	CVC	CV
H HL	[5  q]	[5    q]	[5  q]
	shəyn ziyn   ‘this bag’	ngɔ’  ziyn ‘this termite hill’	pə ziyn  ‘this furrow’
M L	[3      2]	[3    2]	[3      2]
	nyuŋ ziyn ‘this hair’	kaf  ziyn ‘this armpit’	pu ziyn ‘this dog’
L ML	[ 2   i]	[ 2   i]	[ P  p]
	pfɨyn ziyn ‘this mountain’	tə’  ziyn ‘this village’	shi ziyn ‘this gizzard’
L Lfall	[ 2  a]	[ 2  a]	[ 2  a]
	piŋ ziyn  ‘this year’	səf ziyn  ‘this corn’	tso ziyn ‘this stream’

Ja du undrar säkert vad detta är... Detta är en tabell över substantiv i klass 9 och deras toner på ytan. H står för hög ton och HL för fallande från hög till låg och M för mellan och L för låg. Ja, tabellen visar också tre olika stammar för substantiv i klass 9. Det finns Consonant Vokal Sonorant och sen Consonant Vokal Consonant och sen finns det de stammar som bara består av Consonant Vokal. Substantiv i klass 9 har delats in i dessa grupper, efter deras stamprofil. Då visar dem på fyra olika tonmelodier e.g. H, M, L och LH. Men om man tittar på dessa ord i en kontext, där det finns ett ord med L ton som följer substantivet, då får vi fram att de höga substantiven följs av en HL ton, M substantiv följs av L, men vad händer med de L substantiven de beter sig olika. En grupp följs av ML ton och en annan av Lfallande ton. Oj då, dessa substantiv måste ha olika underliggande toner även att de ser lika ut på ytan, de har ju båda en enkel L ton. Vad är det som gör att några följs av en ML och andra inte. Om vi jämför med ordet shi som är ett LH substantiv så har det ordet liknande fallande ton som den grupp L substantiv som följs av en ML. De har troligtvis alla samma underliggande tonmelodi så kallad LH. Bara det att de andra substantiven har döljt sin H ton den liksom hänger eller flyter i luften tills man låter något ord komma efter substantivet, då har plötsligt tonen någonstans att landa. Detta gör ju saken klar vi har alltså vissa substantiv med H, M och andra med L, och ytterligare andra med en LH ton. 

Om du har orkat läsa ända hit och känner att du inte riktigt förstår så va inte orolig, jag förstår inte heller vad allt... men är det inte fascinerande att detta finns i en människas hjärna. En modersmålstalare av Mmen kan uttala dessa ord alldeles korrekt utan min lilla analys... det är ju bara så roligt att få vara med och upptäcka att det faktiskt finns ett vackert mönster bakom alla H, L, M och andra toner :)

Toner och toner och åter mera toner....

Jag är i Yaoundé, huvudstaden i Cameroon. Jag kommer va här i fem veckor nu för att studera toner. Ja, just nu lär jag mig om toner i Afrikanska språk. Idag upptäckte vi intressanta saker i Mmen språket. Ett substantiv atam kan betyda tre olika saker beroende på vilken melodi ordet bär: ātám 'lunga' ātām 'fälla' och det tredje ātàm 'överaskning'. Dessa ord har vi idag prövat att säga i olika kontexter t.ex jag ser X, eller X min (det är så man säger i Mmen, possessivor kommer efter substantivet och inte som i svenskan där det kommer före). På det viset har vi nu prövat om dessa ord verkligen har olika melodier eller om de bara råkar vara olika i en viss kontext. För om de verkligen har olika melodier kommer de också att uppträda olika när vi använder dem i olika kontexter. Och dessa ord gjorde det, de visade samma tre olika melodier när vi använde dem i våra 'test fraser'. Tänk att kunna bevisa ett ett språk har tre olika melodier, inte bara gissa eller säga att jag tror de har tre tonmelodier. Idag kan jag deklarera för världen att Mmen språket har Hög, Mellan och Låg ton inom sina substantiv, iallafall på ytan....

Ja, välkommen till en lingvists vardag. Att ställa frågor och få svar och be modersmålstalaren upprepa svaret igen och sen vissla melodin så det går lättare att höra... ja det är vad jag gör nuförtiden. Spännande värre eller inte kan andra tycka. Men oavsett om Mmen folket eller omvärlden tycker detta är viktigt eller inte, så är det nödvändigt att analysera tonsystemet i ett språk om man vill veta hur vi på bästa sätt kan skriva det. Mer om detta en annan dag, nu får jag fortsätta skriva om allt jag hittat så jag inte glömmer bort det.

några tankar en regnig dag...

Jag vaknade tidigit i morse och kunde inte riktigt somna om.... Så nu sitter jag och skriver om  Mmen språket och dricker te. För det är kallt idag. Jag har både strumpor, långbyxor och tjocktröja, och fryser ändå. Ja, tror det eller ej, men man kan frysa även i Afrika. Men te och lite gymnastik gör toppen för att värma upp fingrarna så jag kan skriva på datorn...

Jo, både igår och idag har jag tänkt på vad det är som gör att man känner sig lycklig. Brother Paul, som jobbar här i Bamenda som bibelöversättare , brukar säga att lycka är ett val. Han är gift och har barn och talar nog utifrån erfarenhet att livet inte alltid blir som man tänkt. Så tänker jag på min uppgift här i Kamerun. Vad är det som mäter om resultatet blir lyckat eller ej, en akademisk uppsats med beskrivning av alla slags delar av Mmen språket, en grammatikbok för folket, att jag kan prata Mmen alldeles flytande eller att alla i byn vet vem jag är och vad jag gör i Bafumen,  en kombination av dessa eller kanske ingen av dessa? Som du förstår är det ganska omöjligt att uppnå dessa mål och det kan ibland göra en frustrerad att man inte kommer dit man vill, men så tänker jag på Jesus. Hans liv hade ett väldigt tydligt mål och syfte, som gick långt utöver hans egen tid på jorden. Därför kunde han inte heller utföra allting själv, i egen person. Han gjorde sin del, i att dö på korset, och sände sen den Helige Ande för att att verka genom sin församling. Kanske är det så att Jesus har ett mål och syfte med våra liv, som går långt utöver vad vi åstadkommer eller lyckas utföra. Kanske vi också borde släppa taget om våra egna ambitioner och be honom om ledning. Och å andra sidan, varifrån kommer alla ambitioner ifrån... är de inte en reflektion av vår Skapare, jag vill förändra saker, se saker hända och vända upp och ner på hela jorden. Jag tror att en förvandling är möjlig för Bafumen, Kamerun och Afrika... om och endast om jag väljer att ledas och styras av Guds Ande, mer än jag låter mig styras av mina egna planer, inte ensam men tillsammans, du och jag och Jesus.

Ett till resultat

Singular		Plural		Gloss	Num. of nouns in the data
1	w-ùə̀	2	gh-ɨ́	‘human(s)’	96
3	e-wú	4	e-ghí	‘hundred(s)’	2
3	e-kwî	6a	m-kwî	‘bed(s)’	8
3	e-lwɔ̂	13	te-lwɔ̂	‘bridge(s)’	22
5	e-chí	6	ə-chí	‘stone(s)’	32
5	e-zhísē	13	te-zhísē	‘feast(s)’	135
7	a-chì	8	e-chì	‘leg(s)’	177
7	kə̄tɨ́m	2	gh-ɨ́ kə̄tɨ́mà	‘soldier(s)’	2
7	a-kɔ́yn	4	e-kɔ́yn	‘forearm(s)’	6
7	a-fú’	6a	m-fú’	‘garden(s)’	10
7	a-ghó	6	ə-ghó	‘hand(s)’	2
7	a-fghà’	13	tē-fghà’	‘obligation(s)’	8
9	Ø-ndɛ̀	10	sē-ndɛ̀	‘houses(s)’	160
9	Ø-ndōm ə̀ mbvɨ̄	2	ndōm ə̀ sēmbvɨ̄ə̄	‘rooster(s)’	3
19	fe-tú’	6a	m-tú’	‘day(s)’	80

Här är en tabell som visar vilka substantiv klasser som finns i Mmen, vilka prefix de har och hur de paras ihop i singular och plural. Vissa par är mer vanliga än andra. Det är ju roligt när man kommit så här långt att man får se en fin tabell. Men vad säger den egentligen. Utanför sin kontext så säger den inte så mycket men om vi förklarar att varje substantivklass även avgör hur andra ord uttalas och därför också stavas (jämför min röda bil men mitt röda äpple ). Om man sätter ihop ord med fel markör ett exempel  ’mitt hus’ *ndɛ ghɨmə  när korrekt form ska vara ndɛ zɨm (jämför på svenska min hus) så låter det helt fel, ingen tar en sådan text på fullaste allvar, vare sig det är en enkel berättelse, ett häfte om hur man undviker malaria eller en liknelse från Lukasevangeliet. Så nu vet ni det, substantivklasser, det gör skillnad det!