Nya kvarter och nya ord

Den här veckan har jag besökt i stort sett alla 40 kvarter i Bambili. De kallar dem kvarter men vissa kvarter är som enskilda byar. Bambili ser inte så stort ut på kartan men eftersom det är väldigt kuperat, med mycket berg och dalar så blir avstånden mellan de olika kvarteren ganska stora. I onsdags gick vi nog nära 15 km. Vi började i Achi, där jag bor (1), och gick till palatset (2), för att komma till palatset går man via Ashi. Från palatset gick vi via Ayoo till Nchoken Mafor. Där blev vi bjudna på palmvin (som de kallar det). Drycken kommer från raffiapalmen som de 'tappar' på sav. Saven är väldigt söt men om den sparas i en till två dagar så blir den ganska stark. Att tacka nej till ett glas 'palmwine' är som att säga nej till vänskap. Så oftast sitter vi ner och pratar lite medans vi smakar på det goda så gott det går. Hos Pa Patrick i Nchoken Mafor (3) blev jag också bjuden på achu. Achu är huvudmålet som folk äter här. Man mosar kokade cocoyams och blandar med banan som man också kokat. Sen gör man en sås som man blandar med aska från torkade bananskal tillsammans med palmolja och andra kryddor. Man serverar moset i ett bananblad och man smetar ut det på tallriken med sina fingrar så att det blir en skål. Sen får man såsen i moset och en köttbit. I onsdags trodde jag att jag fått kyckling men upptäckte snart att min 'kyckling' var lite väl svart, seg och hade konstiga små händer. Jag frågade aldrig vad det var... (får visa en bild vid ett senare tillfälle)

Efter besöket i Choken Mafor så gick vi genom Alua. Där träffade vi några vänner som kände igen oss från kyrkan. Vi sjöng en sång tillsammans som jag lärde mig när jag besökte deras kör. Därifrån fortsatte vi till Ntsa Nka' och vidare till Ndam och sen tillbaka till Ashi och hem till Achi. En dag med så många nya intryck och så många nya ord. Mbili använder samma ord; mbvɛ, både för 'bygga' och 'läka'. Ja, visst var det läkande och vandra i den vackra naturen och samtala med människor... sen byggde jag nog på mina benmuskler lite i uppförsbackarna :)

Att samla ord

När man analyserar ett språks ljudsystem eller fonologi är det viktigt att man samlar in en väldigt massa ord, minst 3000 substantiv och verb. När vi samlar ord försöker vi inte bara utgå från engelska ord utan vi försöker fråga folk vilka ord de själva känner till inom vissa domäner. Ibland utgår vi från vad som finns i hemmet, vad man gör i trädgården, namn på växter och träd, djur och insekter etc. Mina vänner i Bambili försöker ofta förklara för mig vilka ord de har och sen beskriver de djuret eller saken på engelska. Häromdagen försökte de beskriva ett djur som lever i vatten, först trodde jag det var en fisk, det går att äta den, men sen sa de att den har fyra ben och hoppar. Ja, tänkte jag då är det inte en fisk, men kanske en groda eller padda. Ett annat vattendjur beskrev de som svart och litet och simmar på vattenytan. Det djuret använder de för att suga ut sjukdomar från småbarn. Kanske någon blodigel av något slag. Ja, helst skulle man ju vara biolog, och zoolog, och etnolog, och antropolog, och så lingvist också, helst på samma gång.

Nu har vi runt 2000 ord samlade i en databas, orden visar ganska tydligt vilka konsonanter, vokaler och toner som finns i mbili. Vad man oftast börjar leta efter är så kallade minimala ordpar, om man kan hitta två ord (minst) med väldigt liknande struktur men som bara skiljer sig med en konsonant, eller en ton, eller en vokal, då har man hittat en kontrast i språket. I mbili har vi till exempel inte hittat något /p/ men vi har flera olika /b/ t.ex. nəbɛ 'fisk' och nəbʰi 'nöt'. Exemplet visar att det finns två olika /b/ ljud i mbili, ett som låter som ett vanligt /b/ och ett som låter nästan som ett -p- med en liten puff av luft på slutet. Nu vore det intressanta att veta om detta överhuvudtaget existerar i närliggande språk eller hur vanligt den här kontrasten är. Det kanske finns ett annat sätt att analysera den här kontrasten. Jag söker vidare och får helt enkelt återkomma med svaret. 

För övrigt är det ganska roligt med ord. Man liksom letar efter frukter på ett träd som sen visar sig ha djupare rötter än vad man kunde se från början t.ex. mbà bə́ nwì som ordagrant betyder 'skägg av gud', eller 'guds skägg', det uttrycket använder man i mbili för 'alger'. Ska bli intressant och höra hur guds skägg fastnade där....