Thursday, 25 June 2015

10 saker du kanske inte visste om Nigeria

Nigeria landet söder om Sahara där de två floderna Niger och Benue möts. Nigeria har närmare 173 miljoner invånare och toppar därför listan som Afrikas folkrikaste länder, och nr 5 i världen efter Kina, Indien, USA och Pakistan. Där det bor mycket folk talas det oftast många språk. Nigeria räknas ha ungefär 520 språk. En del språk kanske inte ens har blivit inräknade så man kan nog grovt gissa på en närmare 600 språk. De flesta språk har aldrig dokumenterats eller beskrivits och många hotas att dö ut inom en generation. Därför försöker man nu bygga upp ett center för Nigerias alla språk vid Kwara State University och för att forskare runt hela världen ska kunna samlas för att studera, dokumentera och beskriva dessa fantastiska språk. Det är där jag kommer jobba under de närmaste tre åren och undervisa studenter i fältarbete och dokumentation. Jag kommer också skriva min avhandling som en grammatisk beskrivning av ett av Nigerias språk.

Här följer lite info du säkert inte visste om Nigeria:
1. räknas ha 250 olika etniska grupper
2. medellivslängden är 53 år
3. efter det kända Biafra kriget då en hel region i Nigeria tvingades kapitulera pga svält då fienden blockerade gränserna, startades missionen Läkare utan gränser
4. beräknad skolgång 9 år
5. blev självständigt från Storbritannien 1 oktober 1960
6. så här låter Nigerias nationalsång
7. 2015 års president val vanns av oppositionen Muhammadu Buhari
8. Det är inte ovanligt att få ett namn efter den dagen man är född Mr. Monday eller Mr. Friday
9. Ett av världens största producenter av olja
10. den äldsta civilisationen i landet är Nok kulturen som fanns kvar tills 200 e.k.


(aadatart.com)

Tuesday, 23 June 2015

wanɨ Fwɔ / to greet the Fon

In Bambili we have special traditions related to the ceremony of greeting the chief, the Fon. I learnt the traditions regarding greeting the Fon, the hard way. You don't stretch out a hand to a Fon to greet him. Neither are you the one to initiate a greeting. Since the Fon is far higher and greater in status he is first of all the one to initiate a greeting. Once he does that only men and women who have been initiated or given the access to greet the Fon can do so. Even then, it is still not done by shaking hands but by clapping your hands three times and bowing down saying 'Mbɛ̀' with a low tone. Both your posture and your voice should express your humble attitude and reverence for his majesty the Fon. 

I once stretched out a hand to greet a Fon. The first time it happened the Fon was kind enough to extend his hand to greet me, even though there was a big group of observers. Maybe because I was a foreigner it was accepted. The second time I happened to meet a Fon in a occassion, I wasn't sure whether the Fon was a Fon or not, since he didn't wear his ordinary clothes which signify him. How easy is it by the way to recognise someone who is usually sitting on a throne but occassionally walks around common, ordinary people working and doing his job just as normal? Well, after some instructions from Bambili people I have now learnt that any Fon wears cowries on his left hand, the wives of the Fon do so too. That is how one can easiest recognies the royals in Bambili, and in North West of Cameroon in general.

Now, to greet the Fon, one should first be initiated. Any man or woman who has anything to bring before the Fon, whether a message or a gift, should be a matured person. That means one should be married. A man is called to the Fon's palace and he is given the white palmwine which the Fon pours into the hands of the man from the Fon's own cup. In Bambili that cup has a special name, àfrɛ́ Fwɔ̀ and the ceremony is called wànə́ Fwɔ̀. A woman cannot come before the Fon except through her husband she receives the palmwine through her husband while he drinks she holds her right hand on his shoulders. That is how a woman can get access to enter the palace and greet the Fon. Any man or woman who gets this privilege will then celebrate with his family and friends that they have been considered worthy and matured enough to come before the Fon. From now on, whenever they see the Fon or enter into a gathering of people they have the right to bow and clap their hands together three times. Only real men do that!

Earlier days, it wasn't common for ordinary to be initiated and get access to the palace. It wasn't open to just anyone. Very few people could get a chance to speak to the Fon or even see him, except his closest advisors. Today such traditions have changed. The palace is the heart of the village and both men and women have access to greet the Fon. So how does one do it as a guest, and single woman, not intending to get married just in order to get a chance to greet the Fon. Well, the truth is that the Fon in Bambili were very generous he asked me to come with his advisors and an older woman. He gave me a royal dress and gave me the peace plant as a symbol of sending me back to Sweden with peace. Then, he called me to come forward, bow down and give my hands as a cup. He then poured his white wine from his cup into my hands. I drank and I washed my face with it, following the instructions of the others. I steped back and for the first time clapped my hands three times before the Fon as a woman of Bambili ought to. That is how I got to wanə Fwɔ!



Thursday, 23 April 2015

Påsk i Bafumen

Det var ju påsk för inte så länge sen och jag tänkte bara dela med mig lite om hur jag fick förmånen att fira påsk i Bafumen. Jag ville så gärna besöka Ma Christy, Nisa, Lud och Prosper och Fonen i Bafumen och andra vänner och kollegor som jag jobbat tillsammans med, innan jag åkte tillbaka till Sverige. Först hade vi en TV-intervju med Katolska kyrkan på morgonen i Bambili men direkt efter den så tog jag taxi och åkte till Bambui. Därifrån tog jag taxi vidare till Belo och därifrån vidare till Fundong. I Fundong är det inte alltid så lätt att få taxi till Bafumen, men det finns alltid motorcykelkillar som gärna kör en för en slant. Resan i sig tar ca 40 min beroende på väder och väglag. Den här gången var det soligt och det var fantastiskt att minnas allt som Gud gjort sen första gången jag åkte till Bafumen 2011.

Påsk i Bafumen firas lite annorlunda. Det är inte så mycket ägg, sill och potatis, inte finns det så mycket godis heller. Men folk går till kyrkan. Tidigt på uppståndelsedagen gick vi i samlad trupp från kyrkan upp till en hög kulle i byn. Där kl 3 på morgonen lovsjöng och prisade vi Gud för hans seger över döden. Vi lyssnade på en kort predikan och när solen började synas över horisonten då började vi bege oss ner för kullen i jublande lovprisning. Vilken upplevelse att få prisa Gud och dansa i seger över att han 'när han såg blodet på dörrposten hos israelernas hem, då gick han förbi dem' utan att skada eller göra något mot deras förstfödda. Samma kraft finns i Jesu blod. När det finns struket över vårt hjärtas dörrpost kan varken synden eller döden förgöra oss. Lovat vare Jesu Kristi Gud och Fader!

Vill du se lite, eller iallafall höra sången från berget så klicka här: Påsk i Bafumen 2015
Här är en liten film från Bambili! Bambili 2015
Har du inte fått mitt senaste nyhetsbrev? Hör av dig till mig eller läs det här!

Wednesday, 22 April 2015

Alfabetet


Efter många timmars vandringar till olika grupper i Bambili, efter många timmars inspelningar av ord tillsammans med mina språklärare, och efter många timmar av transkribering så har vi kunnat ta fram ett alfabet för mbili språket. Det är inte första gången någon försöker att skriva ner ett alfabet i Bambili. Men det är första gången man har försökt att involvera hela byn i själva processen, från insamlandet av data till analys och slutligen vilka bokstäver man väljer att inkludera. Genom att involvera alla i beslutsfattande och utvecklingsprocessen så hoppas jag ju förstås att människor ska känna delaktighet och stolthet över sitt språk. Det är ju trots allt deras språk och deras resurs. Jag har ju bara fått förmånen att jobba med denna oändliga språkskatt en kort tid....

Det finns massor med intressanta aspekter i Mbili som t.ex. 
- Att man inte gör någon uttalsskillnad på /b/ och /p/, enda stället man skiljer på de två ljuden är när /p/ följs av ett /f/ t.ex. mbvɛ 'höna' pfwɛ 'insekt sp.'
- Att man har 7 olika vokaler men sen att de skiljer på långa och korta vokaler, långa vokaler finns ofta i slutet på ord t.ex, abɔɔ 'väska'.
- Att man har ord som skiljer sig endast i tonen, t.ex., ntɔ̀ɔ̀ med låg ton betyder 'medicin' men samma konsonanter och vokaler med hög ton, ntɔ́ɔ́ betyder 'ben'. Det kan vara ganska betydelsefullt att veta vad det är man pratar om. Och eftersom att låg ton är långt mera vanligt förekommande än hög ton då valde man att markera hög ton och lämna låga toner omarkerade.

Visst finns det många detaljer i språk som kan förändra hela betydelsen av vad det är man säger, viktigt att inte missa sådana detaljer. Nu är det här bara början och vi hoppas att språkkommitteen ska kunna fortsätta arbetet och ta fram läs och skrivmaterial på mbili. Jag hoppas också kunna fortsätta stödja deras arbete och analys av språket fast på avstånd. Och, vem vet en dag kanske jag får möjlighet att återvända och se om människor fått användning av dessa 'bambili språkets ögon', det är nämligen så man valt att kalla bokstäver, språkets ögon.

Historien om Pa Alə'ə

Jag landade på Arlanda i fredags. Det var kallt och blåsigt men mamma och pappa var där och tog emot mig med mycket värme. Tre månader i Kamerun har gått så fort. Tre månader har betytt så mycket. Det var nog de tre roligaste månaderna i mitt liv. Så många glada barn, så många vackra långa vandringsturer i bergen, så mycket god mat, så många utmaningar och många mirakulösa sista-minuten lösningar. Så kan man nog sammanfatta dessa tre månader.

Jag vill visa er en film som jag fick spela in med Mr. AkongNwi Nwatum. En producent i Bambili som jobbar med att vanligtvis spela in vanliga spelfilmer. Jag fick kontakt med AkongNwi genom hans pappa som är ordförande i språkkommitteen. Jag pratade om att jag ville dokumentera något från Bambili, men jag visste inte riktigt vad. Jag tänkte först på att dokumentera hur man tillagar den traditionella maträtten 'achu' men det skulle krävas ganska mycket att koordinera alla bitar med bild och instruktioner. Så träffade jag en före detta bibliotikarie, Pa Tanwi Pius Anafour. Han har själv forskat i Bambilis historia. Han föreslog att vi kunde intervjua Pa Alə'ə och fråga honom om hans historia. Han har nämligen en alldeles särskild historia kring sitt namn och hur hans förfäder kom att bo i Bambili....

Alə'ə var en föräldralös pojke som levde i en närliggande by som kallas Bamessing. Bambili folket kom dit en dag för att utträtta ett ärende. De skulle köpa trummor, en sådan stor trumma som de kalla 'talande trummor'. Nu hade Bamessing folket en oförrätt med Bambili och Bamessing folket planerade att hämnas genom att döda alla gäster som kom från Bambili. Bambili folket var ovetande om detta och åt och drack i lägret som att allt var normalt. De hade planerat att sova i Bamessing men då kom Alə'ə och berättade om de planer som Bamessing hade mot Bambili. Alə'ə talade sitt eget språk bamessing men där fanns en man från Bambili som kunde förstå bamessing språket. De vuxna lyssnade till pojkens ord och bestämde sig för att fly mitt i natten innan gryningen kom då Bamessing planerade att mörda hela delegationen från Bambili. När bamessing sedan vaknade på morgonen förstod de att deras planer hade blivit avslöjade. De följde efter bambili för att förgöra dem. Då uppstod det en dimma mellan de två folket så man inte kunde se handen framför sig. Efter dimman kom det ett moln av bin som förvirrade bamessing så att de inte kunde förgöra bambili. Bambili delegationen kom välbehållna hem till Bambili. En liten föräldralös pojke hade räddat livet på en hel by. Bambili adopterade pojken, lärde honom bambili och gav honom ett nytt namn Alə'ə som betyder: 'den som räddar från undergång'.

Historien om Alə'ə är en vacker berättelse ur många aspekter men inte minst är den en fantastisk bild på Jesus. Likt den föräldralöse pojken, så kom Jesus som ett litet barn, och så talar Gud ofta till oss på vägar som vi kanske minst anar. Men om vi tar emot Jesus och lyssnar på hans ord så räddar han oss från själslig, fysisk och andlig undergång. 

Tänk där satt lilla jag, som inte förstår mycket bambili och fick höra denna berättelse från en av de äldsta och mest inflytelserika ledarna i byn. För mig var det som en gåva från himlen att alla småsteg vi hade tagit i syfte att dokumentera språket hade lett mig till denna fantastiska berättelse som gav mig en bättre förståelse för folkets historia och samtidigt gav mig en bild eller liknelse som jag sedan kunde använda för att dela evangeliet med människor. 

Historien tillsammans med lite bilder från Bambili kan ses här: Historien om Pa Aleh