Idag fick jag ett brev här på kontoret i Yaoundé från skatteverket, det stod att jag anmält flyttning till Kamerun och att jag numera är utvandrad. Det är inte så ofta man hör det ordet, än mindre tänker så om sig själv. Jag refererar fortfarande till Sverige som hemma. Men jag benämner min lägenhet här i Yaoundé också som hem. Det är den punkt i tillvaron just nu som jag utgår ifrån varje morgon och återvänder till varje eftermiddag. Den 4e oktober flyttar jag vidare till Bamenda och där får jag finna en ny plats att kalla hem. Jag minns en tid då jag bodde i Stockholm då jag kände mig så 'inte hemma'. Jag trivdes inte i miljön eller kanske mer i omständigheterna, jag längtade bort till en annan plats. Jag minns så tydligt hur den helige ande mötte mig en dag och med orden: jag är ditt hem. Från den dagen kommer jag alltid minnas att varhelst den helige ande är, där kan jag känna mig hemma. Oavsett omständigheter och närmiljö, om det är känt eller okänt, permanent eller tillfälligt.