Sveriges Nationaldag

Idag har jag firat Sveriges nationaldag lite annorlunda, ingen nationalsång eller flagghissning eller tårta. Istället blev det bönor med tacokrydda och plantaines (stora bananer). Det enda som påminde om Sverige denna 6e juni var nog vädret, lite molningt med skiftande sol och regn. Men den största händelsen idag startade med en enkel bön igårkväll då jag och min syster Janelle bad om vatten. Så imorse, efter tolv dagar utan rinnande vatten i lägenheten, så kom bönesvaret. När min syster Janelle ropade ’water is flowing’ släppte jag frukostmackan och sprang in till badrummet, på med duschen och fram med stora 100 liters tunnan, sen tillbaka till köket, fylla alla dunkar och petflaskor med vatten, samt hinken för som filtrerar vårt vatten. Ja och sen passa på att tvätta golv och städa toaletter medans vi har vatten och varför inte sätta några tvättar med maskinen också. Och tack och lov att alla hjälptes åt, vi hann knappt färdigt före vattentrycket minskade och försvann. Det är intressant att man så fort kan vänja sig vid och ta för givet att ha rinnande vatten ur kranen, man blir lika förvånad varje gång det försvinner. Nu tackar jag dock Gud att han har gett oss en inre källa av levande vatten som strömmar ur vårt inre som aldrig sinar. Det är min bön denna dag också för Sverige att det levande vattnet ska fylla vårt avlånga land, lite ökat vatten tryck skulle inte skada där hemma hos er också!!!

Regnperiod...

Klockan är 9.00 på morgonen och jag sitter och skriver om mina substantiv. Plötsligt upptäcker jag hur molningt och mörkt det blivit utanför. Vanligtvis skiner solen och man hör fåglarna kvittra, men det är regnperioden som gör sig kännande. Man är inte så van att vädret kan skifta så snabbt, en vind och himlen öppnar sig med väldiga dån och smatter mot plåttaket. Hemma vet man hur vädret kan bli beroende på årstiden och man kan förutse hur vädret ska bli ibland, ibland inte. Men här är allting nytt och man vet inte vad man ska förvänta sig...

Tänker på hur livet kan skifta ibland, eller ganska ofta. Hur många gånger blir det som vi har tänkt oss egentligen, på gott och ont? Gud är god att han inte alltid informerar oss om utmaningar som väntar. De största utmaningarna jag finner just nu är inte nödvändigtvis runtomkring mig men inom mig. Förväntningar på mig själv och önskningar om allt jag vill hinna med. Jag är tacksam att Gud ser annorlunda på saker... han ser inte på resultaten i våra liv som vi gör. Han ser processen, han ser vad livet formar oss till mer än vad vi åstadkommer. Tack och lov, det kanske inte gör så mycket om saker inte blir som jag förväntat, bara Gud fortsätter att ha kontroll och hans kärlek får bli synlig. Då är det ju trots allt värt att släppa taget om mina önskningar och låta honom leda!

klockan är 11. Det har slutat regna och solen skiner igen...

Vid som oceanen...

Förra veckan fick jag tillfälle att tillbringa några dagar vid kusten, i en stad som heter Limbe. En gammal stad som byggdes under kolonialtiden. Vi övernattade på ett hotell helt vid vattnet och fick några dagar vid stranden. Vi gick flera timmar på stranden, hittade söt och god mango, samtalade med fiskare och barn. Limbe är inte som Bamenda där jag bor. Limbe är mera turistigt och många kamerunier reser dit. När vi gick ner till hamnen för att köpa fisk känner man sig som en främling och människor undrar varför vi är där… kanske för att de själva har fått negativa erfarenheter av främlingar tidigare och gör att man inte blir så öppen. Men Guds kärlek gäller alla om vi bara tillåter oss att bli kanaler för den…


Promenera på stranden, springa, hjula och dyka i vattnet… njuta att havets storhet. Då tänker jag på Guds trofasthet, hans kärlek är vid som oceaner och ännu större. Ingenting kan skilja oss från hans kärlek. Bara det att ibland känner jag att Guds kärlek är så stor och mitt hjärta är så litet, det är liksom trångt ibland. Som om jag ville ha för mycket möbler i mitt lilla hjärterum och kvar blir bara ett litet hörn för min mästare Jesus… Så när jag ser på havet så blir min bön: Jag ser din stora kärlek och godhet, vid som oceanen… men Gud gör mer utrymme i mig så jag kan ta in mer av din himmelska ström!

Lära för att lära...

Förra veckan hade vi vår första kurs för framtida lärare i läs och skrivundervisnings i Bafumen. Ungerfär ett 20-tal personer deltog under den fyra dagars långa kursen. Förrutom att lära oss alfabetet fick vi också lära oss hur en 'bra' lärare bör vara. Vikten av att klä sig representativt och att vara artig och ha tålamod. Det är ju vuxna vi kommer undervisa till att börja med. En del har lång erfarenhet inom läraryrket medan andra aldrig stått framför en grupp människor förrut. En man i sextioårsåldern uttryckte sig som så: 'bara det att jag hade mod att stå framför gruppen, hålla i en krita och skriva på tavlan, var något stort för mig... jag är säker på att jag kommer kunna göra ännu bättre nästa gång'. Så fick alla deltagare tillfälle att undervisa och träna sig i att leda en lektion på 15 min. En del tog fram sånger och visade andra kreativa sätt hur man kan lära sig alfabetet. Vilken glädje att få se undervisningen utföras helt och hållet på Mmen språket och höra ord som konsonant och vokal uttryckas med nya ord som əsi ə ŋwà‘lè vilket är ordet för bokstav och betyder bokstavligen 'boköga'.

Men varför är det så viktigt att kunna läsa och skriva Mmen? Den frågan ställde vi oss i början och många  insiktsfulla svar gavs. Man kan skriva ner information som andra behöver veta... tex när någon dör och inte har lämnat efter sig ett testamente är det inte ovanligt att någon i familjen står upp och säger att hela arvet tillfallit honom och de andra måste flytta ut och lämna området. Andra kanske har bett någon skriva ett testamente på engelska och texten uttrycker inte nödvändigtvis detsamma som vart sagt på modersmålet. Andra exempel på social utveckling genom att kunna läsa och skriva sitt modersmål är att de som aldrig fått tillfälle att gå i skola kan få chans att lära sig läsa och få självkänsla att uttrycka sin åsikt i en grupp där de tidigare ansågs outbildade och ointelligenta. Inte bara gamla men också unga får en självkänsla och utvecklas i sina läs och skrivkunskaper när de får lära sig på sitt modersmål. Kan man skriva på sitt modersmål kan man enkelt utesluta de som talar andra språk och på så sätt visa att vårt språk är inte bara en dialekt eller ett språk utan grammatik... se vi kan faktiskt både läsa och skriva och vi förstår!

Tabell över possessiva pronomen...ett resultat?

Cl	1st sg	2nd sg	3rd sg	1st pl	1st pl	1st pl
				excl	incl	dual
			AM-		AM-	AM-
Tone	HH	H(H)	LL	HH	MLLH	MLL(L)
2	ghɨ́mə́	ghɛ́(ghé)	və̀	ghásə́	ghāsènìá	ghāsèghò(ghè)
6	ghɨ́mə́	ghɛ́(ghé)	və̀	ghásə́	ghāsènìá/ghé	ghāsèghò(ghè)
4	zɨ́m(é)	zɛ́(zé)	vɛ̀yn	zásé	ghāsènì(zé)	ghāsèghò(zè)
5	zɨ́m(é)	zɛ́(zé)	vɛ̀yn	zásé	ghāsènì(zé)	ghāsèghò(zè)
3	vɨ́m(é)	vɛ́(vé)	vɛ̀yn	vásé	ghāsènì(vé)	ghāsèghò(vè)
8	vɨ́m(é)	vɛ́(vé)	vɛ̀yn	vásé	ghāsènì(vé)	ghāsèghò(vè)
7	kɨ́má	kɛ́á(ké)	və̀à	kásá	ghāsènìá	ghāsèghòà/kè
Tone	HH	HH	LL	HH	MLLH	MLLL
10	sɨ́msé	sɛ́sé	vɛ̀ynsè	sásé	ghāsènìsé	ghāsèghòsè
13	tɨ́mté	tɛ́té	vɛ̀yntè	tásté	ghāsènìté	ghāsèghòtè
19	fɨ́mfé	fɛ́fé	vɛ̀ynfè	fásfé	ghāsènìfé	ghāsèghòfè
Tone	L L	L	L	LL	MLL	MLL
1	vɨ̀m(è)	vɛ̀(vè)	vɛ̀yn	vàsè	ghāsènì	ghāsèghò
9	zɨ̀m(zè)	zɛ̀(zè)	vɛ̀yn	zàsè	ghāsènì	ghāsèghò
Tone	L	L	L	ML	MLM	MLL
6a	m̀ /mɨ̀m	mɛ̀m	vɛ̀yn	māsə̀m	ghāsènīm	ghāsèghòm

Detta är ett resultat av flera månaders studier, analys av data som jag samlat in under mina besök i Bafumen. Ja, vad kan man säga... detta är både roligt och intressant men också tålamodsprövande. I veckan tänkte jag: vem bryr sig egentligen om vokaler och toner?! Det är ingen i Bafumen som kommer förstå sig på det här iallafall... eller? Att studera ett minoritetsspråk är aldrig bortkastat vad gäller dokumentation av ett unikt obeskrivet språk, för språkforskningens skull är det alltid intressant med material och analys av outforskade språk. Men så till vardagen för en vanlig människa i Bafumen, spelar det någon roll om det är hög eller låg ton eller om substantivet tillhör klass 7 eller 6a. En vanlig människa som talar Mmen som sitt modersmål klarar att tala alldeles korrekt utan den här språkliga analysen. Så är människan skapad den behöver ingen grammatikbok för att prata perfekt, förutsatt att man lär sig språket från det att man är barn. Men så till nästa fråga, spelar det någon roll med låg eller hög ton eller substantiv klass 7 eller 6a när det kommer till att skriva språket? 

Det stämmer att människor i Bafumen kommer nog inte ha direkt användning av min tabell här ovan. Men denna tabell får ligga till grund för material som vi vill publicera i en liten grammatik bok, ett häfte användbart för lärare och elever i skolan och i läs och skriv undervisning för vuxna. Dessutom kan en förenklad modell av min tabell bli till hjälp för att producera annat material i framtiden, vare sig översättning av bibeln eller skrifter om mänskliga rättigheter. Personer som vill skriva på Mmen kan då gå och läsa och förstå varför det låter olika när man säger ndɛ̀ zɨ̀m ’mitt hus’ (med låg ton, klass 9) jämfört med endzɨs zim ’mitt knä’ (hög ton, klass 5). Ja, för då om de kan gå till en liten grammatika och läsa om hur språket har 13 olika substantivklasser, och hur tre av dessa klasser markeras med låg ton jämfört med de andra som markeras med hög ton. Eller funderar över hur man uttrycker att något är 'vårt', då kan de lättare se att Mmen har tre 'vårt', ett som uttrycker 'vår men du som lyssnar är exkluderad', ett annat som uttrycker 'vår och inkluderar dig som lyssnar' samt ett för bara 'din och min'.  Jämför detta med engelska och svenska som bara säger 'vår' och det inkluderar alla som talaren vill inkludera. Vår förhoppning är att Mmen talare ska få större förståelse om sitt eget språk, lära sig både läsa och skriva sitt språk, och även få material som de kan använda i skolor, kyrkor och i hem. Med det perspektivet får varje detalj betydelse och en liten grammatisk studie om toner och substantiv klasser får bidra till resultat utöver en liten tabell med possessiva pronomen…