Cl | 1st sg | 2nd sg | 3rd sg | 1st pl | 1st pl | 1st pl |
excl | incl | dual | ||||
AM- | AM- | AM- | ||||
Tone | HH | H(H) | LL | HH | MLLH | MLL(L) |
2 | ghɨ́mə́ | ghɛ́(ghé) | və̀ | ghásə́ | ghāsènìá | ghāsèghò(ghè) |
6 | ghɨ́mə́ | ghɛ́(ghé) | və̀ | ghásə́ | ghāsènìá/ghé | ghāsèghò(ghè) |
4 | zɨ́m(é) | zɛ́(zé) | vɛ̀yn | zásé | ghāsènì(zé) | ghāsèghò(zè) |
5 | zɨ́m(é) | zɛ́(zé) | vɛ̀yn | zásé | ghāsènì(zé) | ghāsèghò(zè) |
3 | vɨ́m(é) | vɛ́(vé) | vɛ̀yn | vásé | ghāsènì(vé) | ghāsèghò(vè) |
8 | vɨ́m(é) | vɛ́(vé) | vɛ̀yn | vásé | ghāsènì(vé) | ghāsèghò(vè) |
7 | kɨ́má | kɛ́á(ké) | və̀à | kásá | ghāsènìá | ghāsèghòà/kè |
Tone | HH | HH | LL | HH | MLLH | MLLL |
10 | sɨ́msé | sɛ́sé | vɛ̀ynsè | sásé | ghāsènìsé | ghāsèghòsè |
13 | tɨ́mté | tɛ́té | vɛ̀yntè | tásté | ghāsènìté | ghāsèghòtè |
19 | fɨ́mfé | fɛ́fé | vɛ̀ynfè | fásfé | ghāsènìfé | ghāsèghòfè |
Tone | L L | L | L | LL | MLL | MLL |
1 | vɨ̀m(è) | vɛ̀(vè) | vɛ̀yn | vàsè | ghāsènì | ghāsèghò |
9 | zɨ̀m(zè) | zɛ̀(zè) | vɛ̀yn | zàsè | ghāsènì | ghāsèghò |
Tone | L | L | L | ML | MLM | MLL |
6a | m̀ /mɨ̀m | mɛ̀m | vɛ̀yn | māsə̀m | ghāsènīm | ghāsèghòm |
Detta är ett resultat av flera månaders studier, analys av data som jag samlat in under mina besök i Bafumen. Ja, vad kan man säga... detta är både roligt och intressant men också tålamodsprövande. I veckan tänkte jag: vem bryr sig egentligen om vokaler och toner?! Det är ingen i Bafumen som kommer förstå sig på det här iallafall... eller? Att studera ett minoritetsspråk är aldrig bortkastat vad gäller dokumentation av ett unikt obeskrivet språk, för språkforskningens skull är det alltid intressant med material och analys av outforskade språk. Men så till vardagen för en vanlig människa i Bafumen, spelar det någon roll om det är hög eller låg ton eller om substantivet tillhör klass 7 eller 6a. En vanlig människa som talar Mmen som sitt modersmål klarar att tala alldeles korrekt utan den här språkliga analysen. Så är människan skapad den behöver ingen grammatikbok för att prata perfekt, förutsatt att man lär sig språket från det att man är barn. Men så till nästa fråga, spelar det någon roll med låg eller hög ton eller substantiv klass 7 eller 6a när det kommer till att skriva språket?
Det stämmer att människor i Bafumen kommer nog inte ha direkt användning av min tabell här ovan. Men denna tabell får ligga till grund för material som vi vill publicera i en liten grammatik bok, ett häfte användbart för lärare och elever i skolan och i läs och skriv undervisning för vuxna. Dessutom kan en förenklad modell av min tabell bli till hjälp för att producera annat material i framtiden, vare sig översättning av bibeln eller skrifter om mänskliga rättigheter. Personer som vill skriva på Mmen kan då gå och läsa och förstå varför det låter olika när man säger ndɛ̀ zɨ̀m ’mitt hus’ (med låg ton, klass 9) jämfört med endzɨs zim ’mitt knä’ (hög ton, klass 5). Ja, för då om de kan gå till en liten grammatika och läsa om hur språket har 13 olika substantivklasser, och hur tre av dessa klasser markeras med låg ton jämfört med de andra som markeras med hög ton. Eller funderar över hur man uttrycker att något är 'vårt', då kan de lättare se att Mmen har tre 'vårt', ett som uttrycker 'vår men du som lyssnar är exkluderad', ett annat som uttrycker 'vår och inkluderar dig som lyssnar' samt ett för bara 'din och min'. Jämför detta med engelska och svenska som bara säger 'vår' och det inkluderar alla som talaren vill inkludera. Vår förhoppning är att Mmen talare ska få större förståelse om sitt eget språk, lära sig både läsa och skriva sitt språk, och även få material som de kan använda i skolor, kyrkor och i hem. Med det perspektivet får varje detalj betydelse och en liten grammatisk studie om toner och substantiv klasser får bidra till resultat utöver en liten tabell med possessiva pronomen…