Vad svårt det är att säga 'hej då' ibland. Det man ofta lägger till är, 'vi ses'. Det gör man ju oftast också i vardagen mellan familj och vänner. Men vid vissa tillfällen har man ingen aning om man kommer ses igen vid den här sidan evigheten. I Tanzania blev det ett sådant tillfälle, en familj, en vän, en syster, bjöd in mig att vara del av sina liv. Jag minns att det kändes svårt att skiljas, vi kramade om varandra och grät och sa: vi ses igen! Ja, det gör vi, vi vet inte när men vi kommer ses igen. Familjen i Morogoro och många andra vänner betyder så mycket och jag önskar att jag hade haft tid att säga 'hej då' till alla. Den här veckan hade jag planer på att ringa och maila en massa härliga vänner och bara berätta att jag åker nu. Men jag har inte hunnit ringa en enda. Så tänker jag på en man i bibeln som sa "Jag skall följa dig, herre, men låt mig först ta farväl av dem där hemma" Redan där blev den mannen diskvalificerad som lärjunge, inte för sin kärlek till familjen, utan för sin oförmåga att bryta upp och inta nya områden. Risken i att först gå och ta farväl är att man aldrig kommer vidare. Jag har inte hunnit hälften av vad jag tänkt göra här hemma i sommar, fixa mammas och pappas fotoalbum, städa i källaren, läsa franska och läsa på om tropiska sjukdomar och farliga djur... jag måste lämna projekten för ett annat, kanske jag kan återuppta dem en annan gång, eller så får någon annan fortsätta där jag sluta.
Jag åker på onsdag, kanske jag inte hinner packa allt, tänka igenom alla detaljer eller dubbelchecka att allt är med, risken finns att jag glömmer något. Men det gör inte så mycket bara jag åker iväg så kan jag komma fram, för om jag kommer fram kan jag möta nya vänner och kanske om ett år eller så att det blir ett nytt hjärtskärande ingrepp att ta farväl av dessa syskon. Spänningen över vilka vänner som väntar där på andra sidan är större än rädslan att förlora någon kär. Jesus vet vad vi behöver, han har gett oss löfte om en evighet i gemenskap som börjar här tillsammans med honom och alla som tror, vilket ger oss en tillförsikt i nåden att kunna säga; på återseende!!