Kära vänner. Jag kan inte nog tacka Gud för allt han gör för mig. Jag får erfara hans beskydd och vägledning varje dag här. Jag kom hem i måndags efter att varit borta en vecka i Wum, där vi hade ett workshop hur man samlar in data, namn på växter och djur bla. Jag åkte sen vidare till Bafumen och besökte min familj där. Fonen var mycket glad att veta att han har vänner i Sverige som ber för honom :)
Jag kom hem på eftermiddagen och runt kl 10 på kvällen gick jag och la mig. Jag hade inte somnat riktigt men låg slumrande i sängen när jag väcktes av att något rörde sig vid sängkarmen. Jag tänkte att det var en mus, men varför skulle en mus komma så nära? Jag tände lampan och såg först inget särskilt, gick ändå upp och tände taklampan. Det var då jag såg en svart svans mellan väggen och min sängkarm. (ca 30 cm ovanför mitt huvud.) Jag tänkte att det här ser lite större ut än bara en ödla. Normalt om man tänder lyset så springer ödlor och gömmer sig någonstans. Men den här svansen liksom satt fast, men försökte röra sig uppåt ur springan mellan väggen och sängen. Jag ville gråta men visste att jag var tvungen att klämma till den så den fastnade ordentligt och iallafall inte kunde röra sig. Jag bad Gud om hjälp. Bokstavligen bad högt: Jesus ge mig kraft NU! Jag tryckte sängen närmare väggen och 'saken' satt nu fast. Jag gick ut i köket och hämtade en stor kniv. Jag hade inget val. Jag kunde inte väcka någon, alla låg och sov, och vad skulle de göra? Jag måste döda den här saken. Vad visste jag, kanske fanns det fler, eller var det bara en, var den farlig, stor, lång, var fanns huvudet, kommer den försöka komma fram och bita? Jag tog mod och började skära och upptäckte att det krävs ganska mycket kraft att skära i skinn när ett djur fortfarande lever. Till slut delades den i två delar, svansen åt ett håll och huvudet kvar bakom sängen. Jag visste inte om den fortfarande kunde röra sig snabbt. Jag drog fram sängen för att se vart huvudet tagit vägen och visst levde den fortfarande. Jag hämtade min största sopborste och slog mot huvudet, men den rörde sig så det var svårt att träffa. Jag tryckte till den tills jag krossade huvudet. Jag slog flera gånger och till slut låg saken där orörlig och krossad. En orm mellan 50cm och 1 m lång. Svart. Hur hade den kommit in? Hur länge hade den varit där? Varför hade den kommit? Pga möss eller pga kyla? Jag vet inte, jag kan bara spekulera.
Fienden vill använda allt för att skrämma oss och hindra oss att göra det vi är kallade att göra och vara det vi är kallade att vara. Jag vägrar att låta mig styras av rädsla och besvikelse. Även om saker inte blir som jag har tänkt. Jag hoppas på Gud. Han lär mig att trampa på ormar och skorpioner och att veta vem jag är i Kristus Jesus. Jag vägrar att frukta något ont. Vare sig missmod, besvikelse, brutna löften och drömmar som dröjer, eller spindlar, giftiga djur eller ormar i storlek 1 m. Jag är Jesus vän och tjänarinna och min uppgift är att älska, övervinna fruktan och mörker med kärleken från Gud. Jag har ingenting att förlora, jag kan inte vända om nu. Jag kan inte ge upp. Oavsett vad vi möter för motgångar just nu. Kanske fienden säger: trodde du det skulle vara lätt att göra detta, vara missionär, vara kristen, följa din kallelse, följa din dröm? Tveka inte; krossa ormens huvud! Du är en övervinnande, ormdödande, segrande Jesu efterföljare :)
