Igår var jag på besök på Smålandskonferensen. Det var väldigt roligt att få träffa så många vänner som jag inte sett på länge. Jag blir lika tacksam varje gång jag möter vänner som efter många år fortsätter att be för människor i andra länder.
Jag går inte så ofta till gudstjänster som jag brukade göra. Det känns svårt att ta till sig allt. Jag tycker man hör så mycket teoretiskt att det är svårt att se en praktiskt tillämpning av evangelium. Så predikade Hans Weichbrodt igår. En sak fastnade hos mig av allt han nämnde igår i sin predikan från Jesaja 6:1-5. Jesaja får se Gud i all sin strålglans och han uttrycker att han är oren, han har orena läppar och bor bland ett folk med orena läppar. Bibeln upprepar ganska ofta att det är viktigt att undvika onödiga ord, att vi inte bör välsigna Gud och sedan förbanna människor som är skapade till Guds avbild, allt från samma mun. Jag brukar väl försöka undvika att ljuga, men visst överdriver jag ibland, eller undanhåller viss fakta för att slippa vissa pinsamma situationer, sen är jag inte helt objektiv i min kritik mot andra, som jag ofta anser mig ha full rätt att uttrycka. Så sa Hans något så fint, ungefär i dessa ordalag... vet du varför jag tror läpparnas renhet är så viktig för Gud, jo för de symboliserar intimitet(!!) Läpparna har många känselceller, eller vad det kallas. Vi går inte på våra läppar till exempel. Vi använder våra läppar för att uttrycka kärlek, omsorg och närhet till de mest dyrbara människor i vår omgivning. Därför kan det vara bra att inte tugga grus och sand så läpparna blir hårda och okänsliga, nej det kan vara bra att låta läpparna förbli mjuka, känsliga och rena så vi kan älska och ära både människor och Gud med våra läppar.
